Den kompletta guiden till högskoleprovet: strategier och planer för toppresultat

Att knäcka koden till högskoleprovet handlar först och främst om att förstå spelreglerna. Se det här som din kompletta guide – vi går igenom allt från provets uppbyggnad och poängsystem till konkreta pluggstrategier som tar dig till ditt målresultat.

Hur är högskoleprovet uppbyggt?

Högskoleprovet är så mycket mer än bara ett prov. För många är det en andra chans att komma in på drömutbildningen, ett smart komplement till gymnasiebetygen. Ett riktigt bra resultat kan öppna dörrar som du trodde var stängda och ge dig en rejäl fördel när platserna ska fördelas.

Det som är lite speciellt med högskoleprovet är att det inte testar specifik ämneskunskap från gymnasiet, som till exempel historia eller kemi. Istället mäter det förmågor som är avgörande för att klara av universitetsstudier. Därför är det uppdelat i två helt skilda delar:

• Det verbala blocket: Här sätts din känsla för svenska och engelska på prov. Du behöver kunna förstå och analysera texter, men också visa att du har ett brett svenskt ordförråd. Allt handlar om språkkänsla och läsförståelse.
• Det kvantitativa blocket: Här är det din matematiska problemlösningsförmåga som står i centrum. Uppgifterna sträcker sig från grundläggande huvudräkning till att kunna tolka och dra slutsatser från komplexa diagram och tabeller.

Högskoleprovets struktur i korthet

För att ge dig en snabb överblick av provdagens upplägg kan vi bryta ner det så här:

Huvudblock	Delprov	Antal uppgifter	Total tid (minuter)
Verbalt block	ORD, LÄS, MEK, ELF	80	110
Kvantitativt block	XYZ, KVA, NOG, DTK	80	110

Varje block innehåller alltså 80 uppgifter fördelade på fyra delprov. Du har exakt 55 minuter på dig för varje delprov, vilket innebär att tiden är en av de största utmaningarna.

En typisk provdag

Själva provdagen består av fem separata provpass, och varje pass är 55 minuter långt. Du gör totalt 160 poänggivande uppgifter, men kommer i själva verket att svara på 200. Hur hänger det ihop?

Jo, ett av de fem passen är ett så kallat "utprövningspass". Där testas helt nya uppgifter som kanske kommer att användas på framtida prov. Det här passet räknas inte med i ditt slutresultat, men kruxet är att du aldrig vet vilket av de fem passen det är. Därför måste du ge järnet på precis varje del.

Visste du? Högskoleprovet infördes redan 1977 för att fler skulle få chansen att studera på högskolan, även de som saknade traditionella gymnasiebetyg. Från början var det främst tänkt för personer över 25 med arbetslivserfarenhet, som ett alternativt sätt att visa sin lämplighet för universitetsstudier.

Från råpoäng till din slutgiltiga poäng

När provdagen är över och ditt prov rättats räknas alla dina korrekta svar från de fyra giltiga delproven ihop. Summan kallas för din råpoäng och kan vara allt mellan 0 och 160. Men det är inte den här siffran som du söker till högskolan med.

Eftersom svårighetsgraden kan skilja sig lite från prov till prov, måste resultaten göras jämförbara. Det görs genom en statistisk process som kallas normering. Normeringen omvandlar din råpoäng till en slutgiltig poäng på skalan 0.00 till 2.00.

Det här systemet gör bedömningen rättvis. En råpoäng på 120 kanske ger 1.5 ett år, men 1.55 ett annat år, helt beroende på hur svårt provet var och hur alla andra deltagare presterade. Det är den normerade poängen som räknas. Vill du gräva djupare i detta rekommenderar vi vår detaljerade guide om hur högskoleprovet fungerar.

Bemästra provets alla åtta delar

Att ha koll på Högskoleprovets övergripande struktur är en bra början, men för att verkligen nå ett toppresultat måste du dyka djupare. Du behöver känna till varje delprovs unika personlighet och de specifika utmaningar som väntar. Provet är ju designat för att testa en hel palett av färdigheter, och varje del kräver sin egen smarta strategi.

Grafiken här nedanför ger dig en snabb visuell överblick. Tänk på den som en konceptkarta som visar hur allt hänger ihop – den verbala delen, den kvantitativa delen och till sist normeringen, som väger samman allt till ditt slutgiltiga resultat.

Som du ser är tanken att provet ska öppna dörrar till högskolan genom att mäta både din språkliga och matematiska förmåga. Allt vävs sedan samman i en rättvis process för att ge alla samma chans.

Den verbala delen – din språkliga verktygslåda

Den verbala delen består av fyra delprov som tillsammans kollar av hur väl du förstår och kan tolka både svenska och engelska. Det handlar inte bara om att plugga in glosor, utan om att verkligen förstå nyanser, se logiska samband och läsa mellan raderna i olika sorters texter.

• ORD (Ordförståelse): Det här är ett rakt test av ditt svenska ordförråd. Du får ett ord och fem alternativ, och din uppgift är att hitta synonymen. Bästa sättet att bli bra på ORD är helt enkelt att läsa mycket och varierat – allt från romaner till nyhetsartiklar bygger din ordbank.

• LÄS (Svensk läsförståelse): Här sätts din förmåga att analysera och dra slutsatser från svenska texter på prov. Det kan vara allt från tidningsartiklar till utdrag ur akademiska texter. Nyckeln är att snabbt hitta huvudbudskapet och kunna peka ut exakt var i texten du hittar stöd för dina svar.

• MEK (Meningskomplettering): I det här delprovet ska du fylla i ord som saknas i ett stycke text för att göra det logiskt och sammanhängande. Det testar din känsla för sammanhang, stil och grammatik. Ofta finns de bästa ledtrådarna i meningsbyggnaden precis före och efter luckan.

• ELF (Engelsk läsförståelse): Samma princip som LÄS, fast på engelska. Du får korta texter och ska svara på frågor som visar att du har hängt med i svängarna. Ett brett engelskt ordförråd och vanan att läsa på engelska är A och O.

Att öva på de verbala delarna är så mycket mer än att bara memorera ord. Man kan se det som att lära sig spela ett instrument. Ju mer du övar på att läsa och tolka olika "musikstycken" (texter), desto bättre blir din känsla för språkets melodi och rytm.

Sedan det nuvarande formatet infördes 2011 har provet bestått av 160 uppgifter fördelade på dessa åtta delar, allt för att ge en så rättvis bild som möjligt av ens studieförmåga. En kul detalj är att deltagare i åldersgruppen 40+, som utgör cirka 2,5 % av alla provskrivare, ofta presterar riktigt bra på just de verbala delarna. Det tror man beror på deras samlade livserfarenhet och läsvana.

Den kvantitativa delen – din logiska kompass

Mattedelen, eller det kvantitativa blocket, är inte ett rent kunskapsprov i matematik. Det handlar snarare om att testa din förmåga att tänka logiskt, lösa problem och tolka information under tidspress. De mattekunskaper som faktiskt krävs motsvarar ungefär vad man lär sig i grundskolan och på gymnasiekursen Matematik 1.

Här är det A och O att snabbt kunna se vilken typ av problem du har framför dig och vilken metod som är mest effektiv för att lösa det.

• XYZ (Matematisk problemlösning): Det här är vad de flesta tänker på som "vanliga matteproblem". Du behöver kunna din grundläggande algebra, geometri, procenträkning och funktioner. Att snabbt kunna ställa upp rätt ekvation är ofta halva jobbet.

• KVA (Kvantitativa jämförelser): Här får du två kvantiteter, I och II. Din uppgift är att avgöra hur de förhåller sig till varandra: är I större än II, mindre än II, är de lika stora, eller går det inte att avgöra? Ofta kan du lösa uppgiften snabbare genom att resonera logiskt istället för att räkna ut exakta svar.

• NOG (Kvantitativa resonemang): Den här delen är unik för Högskoleprovet. Du får en fråga och två påståenden. Sen ska du avgöra om informationen i påståendena räcker för att svara på frågan. Det testar alltså inte om du kan räkna ut svaret, utan om du kan bedöma om informationen är tillräcklig.

• DTK (Diagram, tabeller och kartor): Här prövas din förmåga att snabbt och korrekt läsa av och tolka information som presenteras visuellt. Det gäller att vara noggrann, ha ett öga för detaljer och kunna göra snabba uträkningar baserat på den data du ser.

Att verkligen bemästra dessa åtta delar kräver förstås övning. Genom att använda en plattform som HP-Spelet kan du nöta på uppgifter som ser ut precis som på provet och få omedelbar feedback. Det hjälper dig att snabbt se exakt vilka områden du behöver lägga lite extra krut på.

För en ännu djupare genomgång av varje del, spana in vår detaljerade guide till högskoleprovets delprov.

Bygg en studieplan som faktiskt fungerar

Att få en hög poäng på högskoleprovet är sällan en slump. Bakom i stort sett varje toppresultat döljer sig en smart, genomtänkt och personligt anpassad studieplan. Utan en tydlig karta är det lätt att irra runt mellan olika ämnen, vilket nästan alltid leder till ineffektivt pluggande och onödig stress. Se din plan som en GPS som guidar dig hela vägen till din målpoäng.

För att skapa en plan som håller måste du vara ärlig mot dig själv. Det allra första, och viktigaste, steget är att ta reda på var du står just nu. Du behöver en glasklar bild av din startpunkt för att kunna staka ut den smartaste vägen framåt. Det är precis här ett diagnostiskt test kommer in i bilden.

Börja med ett diagnostiskt test

Ett diagnostiskt test är helt enkelt ett gammalt, komplett högskoleprov som du gör under så realistiska förhållanden som möjligt. Det betyder att du ställer en timer för varje delprov och gör ditt bästa för att undvika alla distraktioner. Målet är inte att få ett drömresultat direkt, utan att samla in ovärderlig data om dina styrkor och svagheter.

När du har rättat provet får du svart på vitt hur det gick:

• Hitta dina styrkor: Vilka delar kändes enklast? Var skrapade du ihop flest poäng? De här områdena kan du lägga lite mindre tid på i början.
• Identifiera dina svagheter: Var tappade du flest poäng? Vilka uppgifter tog en evighet eller kändes helt omöjliga? Det är här du har störst möjlighet att höja din poäng.

Den här första analysen är hela grunden för din studieplan. Skippar du det här steget är risken stor att du slösar bort värdefull tid på att öva på saker du redan kan, istället för att attackera de områden där du faktiskt kan göra skillnad.

Se din studieplan som ett träningsschema inför ett maraton. Du skulle aldrig börja med att springa 42 kilometer varje dag. Istället analyserar du din nuvarande kondition, ser var du är svag (kanske uthålligheten eller backarna) och bygger sedan successivt upp din kapacitet med en balanserad plan.

Fördela din tid smart

Med resultatet från ditt test i handen är det dags att fördela din pluggtid. Ett vanligt och effektivt sätt är att helt enkelt prioritera. Fundera på vilka delprov du tappade flest poäng på och var du tror att du kan göra snabbast framsteg.

En bra tumregel är att lägga 80% av tiden på dina svagaste områden. Hade du till exempel stora problem med NOG och DTK, men glänste på ORD, då ska den absoluta majoriteten av dina studiepass handla om de kvantitativa delarna. Resterande 20% använder du för att hålla dina starkare sidor i trim. Att träna för högskoleprovet handlar om att medvetet och systematiskt stärka sina svaga länkar.

Välj en plan som passar dig

Det finns ingen mall som passar alla. Din livssituation, ditt jobb eller dina studier avgör vad som är realistiskt. Här är två exempel på hur en plan kan se ut:

Exempel 1: Långsiktig plan (3 månader)

• Månad 1: Gå all-in på dina två absolut svagaste delprov. Varva teori med massor av övningsuppgifter för att bygga en stabil grund.
• Månad 2: Lägg till dina två näst svagaste delprov samtidigt som du repeterar det du lärde dig under första månaden. Nu börjar du också göra hela provpass på tid.
• Månad 3: Gör hela, tidsbegränsade högskoleprov, sikta på 1–2 per vecka. Analysera varje prov noga och använd de sista veckorna till att finslipa specifika problem.

Exempel 2: Intensiv plan (4 veckor)

• Vecka 1: Gör ett diagnostiskt test. Identifiera dina fyra svagaste delar och ägna två dagar åt stenhård träning på varje.
• Vecka 2: Gör ett helt högskoleprov varannan dag. Använd dagarna mellan proven till att djupdyka i dina misstag och nöta liknande uppgifter.
• Vecka 3: Fortsätt göra hela prov. Nu ligger fokus på att slipa på din tidsstrategi och öva på att göra kvalificerade gissningar när du kör fast.
• Vecka 4: Dra ner på tempot. Sluta nöta in nytt material. Repetera istället gamla misstag och fokusera på att ladda mentalt. Gör max ett helt prov i början av veckan.

Oavsett vilken plan du väljer är nyckeln att vara konsekvent. Att plugga lite varje dag är oändligt mycket bättre än att panikplugga allt helgen före. Boka in både pluggtid och välförtjänt vila i din kalender – det skapar en rutin som faktiskt håller.

Taktik och strategier för själva provdagen

Att ha pluggat smart är grunden, men det är bara halva jobbet. På själva provdagen handlar allt om att kunna prestera under press, hantera tiden rätt och hålla fokus timme efter timme. Se det här avsnittet som din handbok för att möta dagen med ett strategiskt lugn.

Tänk så här: dina kunskaper är råmaterialet, men din strategi är verktyget som formar det till en hög poäng. Att kunna hantera nerver och trötthet är faktiskt lika viktigt som att kunna lösa en ekvation.

Bemästra klockan med smart tidshantering

Tiden är din bästa vän och din värsta fiende på provdagen. Du har bara 55 minuter per delprov, vilket ger dig i snitt mindre än en och en halv minut per fråga. En vattentät tidsstrategi är därför helt avgörande.

En beprövad metod som funkar för många är "trevåningsprincipen". Det går ut på att du snabbt sorterar uppgifterna i huvudet så fort du får provhäftet.

1. Snabba poäng: Det här är uppgifterna du direkt känner att du kan. Lös dem direkt. Det säkrar enkla poäng och ger dig en viktig självförtroende-boost.
2. Möjliga poäng: Dessa uppgifter tror du att du kan lösa, men de kräver lite mer fundering. Ringa in dem och återvänd när du har plockat alla "snabba poäng".
3. Svåra poäng: Frågor som känns helt främmande eller extremt tidskrävande. Spara dem till absolut sist. Om tiden håller på att rinna ut är det här du gör en kvalificerad gissning.

Med den här approachen undviker du den klassiska fällan: att fastna på en svår uppgift i början och missa flera lätta poäng i slutet.

Konsten att göra en kvalificerad gissning

Att lämna en fråga blank ger dig noll. En ren chansning ger dig 20% chans att få rätt (eftersom det finns fem svarsalternativ). Det finns inga minuspoäng, så det är alltid, alltid bättre att gissa än att lämna blankt.

Men du kan ofta höja oddsen rejält. En kvalificerad gissning handlar om att använda uteslutningsmetoden. Kan du direkt se att ett eller två av alternativen är helt orimliga? Om du lyckas eliminera två alternativ har du plötsligt 33% chans att gissa rätt.

Se varje fråga som en liten detektivgåta. Även om du inte hittar rätt svar direkt, kan du ofta identifiera några som är helt oskyldiga. Varje alternativ du stryker ökar dina chanser dramatiskt.

Packa din väska för framgång

Det kanske låter banalt, men vad du har med dig kan faktiskt påverka ditt resultat. Rätt utrustning minskar stressen och låter dig fokusera på det som är viktigt.

Din packlista borde absolut innehålla:

• Giltig legitimation: Helt avgörande, du får inte skriva utan den. Dubbelkolla att den inte gått ut!
• Rätt pennor: Ta med flera blyertspennor (HB eller B är bäst), ett bra suddgummi och en pennvässare.
• Överstrykningspenna: Guld värd för att markera nyckelord och meningar i textmassorna på LÄS- och ELF-delarna.
• Analog klocka: Digitala klockor är förbjudna. Ett vanligt armbandsur eller en liten bordsklocka är ett måste för att ha koll på tiden.
• Snacks och dryck: Ta med något som ger snabb energi utan att göra dig däckad, som nötter, frukt eller mörk choklad. Undvik en tung lunch. Vatten är såklart A och O.

Och glöm inte att använda pauserna smart! Res på dig, sträck på benen och försök få lite frisk luft. Försök att inte älta provet som varit. Varje paus är en chans att nollställa hjärnan och ladda om för nästa pass. Med rätt taktik och förberedelser kan du göra provdagen till en arena där du verkligen får visa vad du går för.

Undvik de vanligaste misstagen när du pluggar

Att plugga hårt är inte samma sak som att plugga smart. Många som siktar mot stjärnorna på högskoleprovet fastnar i samma gamla fällor, år efter år. Resultatet blir ofta frustration och en känsla av att tiden bara rinner iväg utan att något händer.

Den här delen av guiden är din genväg förbi de där fallgroparna. Genom att förstå vad som inte fungerar kan du lägga din energi på rätt saker och se till att varje timme du investerar faktiskt ger resultat.

Misstag 1: Att bara öva på det du redan kan

Visst är det en skön känsla att lösa uppgifter man redan behärskar? Varje rätt svar ger en liten dopaminkick och boostar självförtroendet. Men den där bekvämligheten är också en farlig fälla som effektivt sätter stopp för din utveckling.

Att sitta och nöta ORD-uppgifter i timmar när du redan har ett vasst ordförråd, eller lösa enkla XYZ-problem när det är NOG som är din riktiga akilleshäl, är slöseri med tid. Verkliga framsteg sker alltid utanför komfortzonen.

Ditt uppdrag är att systematiskt jaga rätt på dina svagheter – även när det känns motigt – och attackera dem med full kraft. Det är där de stora poängvinsterna gömmer sig.

Misstag 2: Att göra gamla prov utan att analysera

Många tror att hemligheten ligger i att plöja igenom så många gamla högskoleprov som möjligt. Man kör ett prov, rättar, noterar poängen och kastar sig direkt över nästa. Det här är ett av de absolut vanligaste och mest ineffektiva sätten att plugga på.

Ett gammalt prov är inte bara en termometer för din nuvarande nivå – det är en guldgruva med data om dina kunskapsluckor.

Att göra ett prov utan att djupanalysera det är som att gå till läkaren, få en diagnos och sedan kasta receptet i papperskorgen på vägen ut. Själva analysen är medicinen som gör dig friskare.

För varje fråga du svarat fel på måste du ställa dig några kritiska frågor:

• Varför blev det fel? Slarvade jag, missförstod jag frågan, saknade jag kunskapen eller hanterade jag tiden dåligt?
• Vilket specifikt koncept behöver jag gå tillbaka till? Handlade det om procenträkning, meningsbyggnad eller förmågan att läsa av ett diagram?
• Hur undviker jag samma misstag nästa gång? Behöver jag läsa frågan två gånger, eller kanske memorera en viss formel?

Det är i analysen som det riktiga lärandet sker.

Misstag 3: Att förlita sig på passivt lärande

Att bara läsa igenom en ordlista eller slötitta på en videoguiden utan att själv vara aktiv är en usel strategi. Hjärnan lär sig som bäst när den tvingas att anstränga sig och aktivt plocka fram information ur minnet.

Ineffektiva metoder (passiva):

• Läsa en ordlista från A till Ö.
• Titta på en genomgång utan att pausa och testa själv.
• Skumma igenom en matteformel utan att faktiskt använda den.

Effektiva metoder (aktiva):

• Använda digitala kort, som i HP-Spelet, där du aktivt måste komma ihåg vad ett ord betyder.
• Pausa videon och försöka lösa uppgiften innan du ser facit.
• Hitta på egna exempel för att verkligen förstå en matematisk regel.

Aktivt lärande bygger kunskap som faktiskt fastnar.

Misstag 4: Att tro att du måste kunna all gymnasiematte

Den kvantitativa delen kan kännas överväldigande, och många tror felaktigt att de behöver damma av precis allt från gymnasiematten. Sanningen är en annan: högskoleprovets matte testar främst grundläggande koncept, ungefär på nivån för Matematik 1.

Du behöver inte kunna några avancerade derivator eller integraler. Fokusera istället på att bli blixtsnabb och bergsäker på grunderna: procent, bråk, enklare algebra, geometri och grundläggande funktioner.

Det är din förmåga att lösa problem och tänka logiskt som prövas, inte dina kunskaper i avancerad matematik.

Vanliga frågor och svar om högskoleprovet

När man börjar fundera på högskoleprovet är det helt naturligt att en massa frågor dyker upp. Det kan handla om allt från hur anmälan går till, vad det kostar och hur resultatet egentligen fungerar. Man vill ju ha koll på läget.

För att göra det enkelt för dig har vi samlat de absolut vanligaste funderingarna här. Se det som en snabbguide som ger dig raka och tydliga svar, så att du kan känna dig trygg hela vägen – från beslut till resultat.

Anmälan, datum och kostnad

Det allra första steget är såklart att anmäla sig. Här är det superviktigt att hålla koll på datumen och vad som gäller, annars kan man missa sin chans.

Vad kostar det att skriva högskoleprovet?
Från och med våren 2024 ligger avgiften på 550 kronor. Det är en justering som gjorts nyligen. Tänk på att betala avgiften direkt när du anmäler dig, annars bekräftas inte din plats.

När kan man anmäla sig?
Provet ges två gånger om året, på våren och hösten, och anmälningsperioderna är ganska korta och strikta. Generellt ser det ut så här:

• Vårprovet: Anmälan är öppen ungefär från mitten av januari till mitten av februari.
• Höstprovet: Anmälan är öppen från mitten av augusti till början av september.

Exakta datum dyker alltid upp på studera.nu, så bokmärk den sidan och håll ett öga där så du inte missar sista anmälningsdag!

Nedan följer en sammanfattande tabell med den viktigaste informationen samlad på ett ställe.

Sammanfattning av viktiga datum och fakta

Händelse	Tidsperiod/Datum (Generellt)	Viktigt att tänka på
Anmälan till vårprovet	Mitten av januari – mitten av februari	Datumen är strikta. Missa inte sista dagen!
Provdag, vår	En lördag eller söndag i mars/april	Boka in dagen i kalendern direkt.
Anmälan till höstprovet	Mitten av augusti – början av september	Samma sak här, datumen är inte flexibla.
Provdag, höst	En lördag eller söndag i oktober	Planera så du är utvilad och förberedd.
Anmälningsavgift	550 kr (sedan våren 2024)	Måste betalas i tid för att anmälan ska gälla.

Tabellen ger en bra överblick, men kom ihåg att alltid dubbelkolla de exakta datumen för det prov du planerar att skriva.

Vem får egentligen skriva provet?
Kort sagt: alla. Det spelar ingen roll hur gammal du är, var du kommer ifrån eller vad du har för utbildning i bagaget. Däremot, för att faktiskt använda ditt resultat för att komma in på en utbildning, måste du förstås uppfylla behörighetskraven för just den kursen eller programmet.

Allt om ditt resultat

När provdagen är över och pennan är nedlagd börjar den där lite nervösa väntan. Låt oss reda ut vad som gäller för ditt resultat.

Hur länge är mitt resultat giltigt?
Ditt resultat från högskoleprovet är giltigt i hela åtta år från provdagen. Det ger dig gott om tid att använda en bra poäng för att söka till olika utbildningar. Till exempel, för antagningen hösten 2024 är det äldsta resultatet man kan använda från höstprovet 2016.

Får man skriva provet flera gånger?
Absolut! Det finns ingen som helst gräns för hur många gånger du får skriva. Och det bästa av allt? Det är alltid ditt bästa giltiga resultat som automatiskt räknas när du söker en utbildning. Du riskerar alltså aldrig att försämra dina chanser genom att skriva igen.

Många ser sitt första prov som en slags generalrepetition. Det är ett perfekt tillfälle att känna på upplägget, se vilka delar man har svårt för och helt enkelt vänja sig vid situationen. Att skriva flera gånger är ofta en smart strategi för att minska nervositeten och höja sin poäng.

När kommer resultatet?
Normalt sett tar det ungefär en månad efter provdagen innan resultatet dyker upp. Du hittar din poäng genom att logga in på ditt konto på studera.nu. Då publiceras också facit och normeringstabellerna, så du kan se exakt hur din råpoäng gjordes om till den slutgiltiga, normerade poängen.

Praktiska tips inför provdagen

För att kunna prestera på topp behöver man ha koll på det praktiska. Inga onödiga överraskningar på den stora dagen!

Vad måste jag ta med mig?
Det absolut, absolut viktigaste är en giltig fotolegitimation. Utan den får du inte ens komma in i provsalen. Punkt. Utöver det behöver du klassikerna: blyertspennor (gärna flera), suddgummi, pennvässare och en linjal. Många gillar också att ha med en överstrykningspenna, vilket kan vara guld värt på de texttunga verbala delarna.

Får man ha miniräknare?
Nej, miniräknare är helt förbjudet. Alla beräkningar på den kvantitativa delen måste du klara av för hand. Det är därför en riktigt bra idé att väva in huvudräkning och gamla hederliga skriftliga uträkningar i dina förberedelser.

Jag har dyslexi, kan jag få hjälp?
Ja, det går att få anpassningar. Om du har dyslexi kan du ansöka om förlängd provtid. Vid en synskada kan du få provet i punktskrift eller med förstorad text. Det viktiga är att du ansöker om detta i god tid och har ett intyg som styrker dina behov.